SKÖTSEL AV VÄXTVÄGGAR

Oktober 15, 2020

Även om skötseln av en växtvägg kan skilja sig något åt beroende på vilket planteringssystem som används så är det generella behoven ganska lika. Innan vi tittar på typiska skötselmoment som beskärning kan det vara bra att se över att växtväggen har rätt förutsättningar för att frodas.

Bevattningssystemet är växtväggens hjärta

Till skillnad från en vägg täckt med murgröna eller annan klätterväxt så har växterna på en växtvägg ingen markkontakt utan är beroende av ett bevattningssystem för tillförsel av vatten och näring. Vissa system har mer jord (eller annat substrat) som lagrar vatten än andra men oavsett system så är ett stopp i vattentillförsel det som snabbast kan orsaka växterna skada. Men vattenstopp är ovanligt och kan dessutom undvikas med wifi-anslutna bevattningssystem som larmar vid fel, eller genom regelbundna skötselbesök.

Tillförsel av växtnäring

Att hoppa över installation av automatisk näringstillförsel kan sänka kostnaderna, men i det långa loppet kommer växterna ta skada av det. Vid nyinstallation finns näring i den jord växterna kommer med från odlare. Så växterna kan till en början växa bra med denna näring i någon månad utan annan tillsats av näring. Men över längre tid kommer växterna inte utvecklas väl och upplevelsen och utseendet av växtväggen kommer bli lidande.

Tillräckligt med ljus

Utomhus finns normalt tillräckligt med ljus, och när man väljer växter är det viktigt att ta hänsyn till rådande ljusförhållanden. Inomhus krävs däremot normalt att växtbelysning installeras. Under de senaste åren har växtbelysning gått från att vara metallhalogener till att idag fungera bra med LED belysning. Få växter har någon tillväxt under 1000 lux men de flesta arter behöver lite mer än så för att må bra.

Växtval för en vertikal växtplats

Utöver att utvärdera ljusnivåer så behöver en växtvägg utomhus arter som är anpassade till det lokala klimatet. Inhemska växter är mest pålitliga, men det odlingsförhållanden som finns på en vertikal växtplats gör att det kan vara ganska begränsande att bara använda inhemska arter. Växter som i naturen växer på vertikala ytor som trädstammar (epifyter) eller klippor (lithofyter) är bäst lämpade för en växtvägg. Dessa växter har rötter som håller dem fast på en vertikal yta genom regn och blåst och de antar också ofta en växtform som gör dem bättre lämpade för exponerade förhållanden.

Normalt arbetar vi med en stor variation av växter. I våra ögon gör det växtväggen vackrare och mer intressant, men den kan också bli mer motståndskraftig mot skadeinsekter då dessa oftast angriper en specifik art.

Växtgestaltning som minskar skötselbehov

Från ett skötselperspektiv är det optimalt om placeringen av växter tillåter var växt att nå sin fulla storlek utan att påverka omkringliggande växter. I realiteten är det förstås svårt i en tät plantering med stor artrikedom, men det kan vara en riktning att arbeta emot. Några exempel: snabbväxande arter kan placeras i väggens utkant där de är lättare att kontrollera, stora växter bör inte placeras så att de blockerar ljus källor när de efter något år är fullvuxna, nedhängande växter placeras lämpligen i vertikala grupper för att inte täcka underliggande växter.

Beskärning av växtvägg

När nu växtväggen har de bästa förutsättningarna för att frodas kan det vara dags för beskärning. Normalt räcker det med beskärning 1-2 gånger per år, men är väggen enkelt tillgänglig kan det förstås göras mer frekvent. Syftet med beskärning är att bibehålla en kompakt, fräsch grönska och se till så att alla växter får tillgång till ljus. Om växtväggen tillåts växa okontrollerat händer lätt att vissa arter tar över och täcker närliggande växter som då inte får ljus och har svårt att klara sig. Andra växter kan bilda tjocka lager där endast det yttre har grönskande blad och där bakom finns mängder av torra blad. Detta behöver inte vara något egentligt problem, men med tiden ser det ofta inte bra ut.

Större växter blockerar lätt ljus från att nå närliggande ytor. Ofta kan de beskäras ganska ordentligt och ett mindre antal blad räcker för att växtens karaktär ska bevaras.

Skadedjursbekämpning

Välmående växter är mer motståndskraftiga, så genom att ge växterna de bästa förutsättningar som diskuterats ovan kan problem med skadedjur minskas. Men vår erfarenhet är att skadedjur ändå är relativt vanligt. Dom kan komma redan med växterna från odlaren eller utifrån om sommaren då fönster står öppna.

Utomhus finns en naturlig förekomst av både skadeinsekter och nyttodjur. Inomhus kan man istället tillföra nyttodjur som äter upp eller på annat sätt minskar problem med skadeinsekter. Om växterna regelbundet inspekteras kan skadeinsekter upptäckas tidigt och behandlas i tid.